Om betong är tesen...

Världen befinner sig i utveckling. Så långt antar jag att vi alla är överens, oavsett om man betraktar utvecklingen som ett framsteg eller ej.

Den tyska filosofen Hegel, som var den första att formulera dialektiken, ansåg att utvecklingen drivs av en världslig ande eller en världssjäl, och dennes jakt efter självkännedom. Jakten följer mönstret; tes plus antites blir syntes. En tes etableras, dess motsats antitesen uppstår därmed, och de samverkar tills de bildar en syntes.

Tesen kan innebära allt mellan himmel och jord, men för att komma med ett enkelt exempel låter jag tesen vara en man. Mannens antites och motsats är kvinnan. De två motpolerna möts, de samarbetar med eller strider mot varandra (distinktionen behöver inte nödvändigtvis vara särskilt stor) tills det att de enas och blir en syntes, i det här exemplet är syntesen ett barn som i sin tur bildar en ny tes. Utvecklingen leds alltså av denna upprepning. Ingenting lämnas oberört av rörelsen, allt lever enligt tidens anda, vilken uttrycker andens strävan. 

Med andra ord betraktas här den världsliga utvecklingen som en kamp mellan två motsatta krafter. Detta synsätt kan återfinnas i olika tider på olika platser. Ett exempel är Taoismens symbol Taijitu, som står för Yin och Yang. Filosofen Herakleitos kända sats ”panta rei”(”allting flyter”) talar också om det ständiga framåtskridandet. ”Man kan aldrig stiga ner i samma flod två gånger”, eftersom världen genom motsatsernas kamp är i ständig rörelse. I hinduismens eviga kretslopp - brahman, vishnu och shiva - hittar vi dialektikens mönster. Om man tror på den dialektiska teorin ser man den i verkligheten framför sig, i balansen mellan motsatta krafter.

 

Med titeln "Om betong är tesen..." utmanar vi det betong kan stå för, vi fungerar som en antites. Om man ser på en betongvägg skulle motreaktionen till exempel kunna innebära graffiti. Vill man likna betong med ett allmänt grått samhälle där folk följer regler utan att ifrågasätta dem så kan antitesen innebära färg eller frihet. Antitesen kan vara en maskros som brutit sig genom betong, en livskraft med styrkan att dominera döda byggnader och väggar.

Med detta inte sagt att vi förnekar eller försöker riva betongen, städerna, idealen eller samhället. Vi är barn av vår tid, uppfostrade enligt betongens regler. Antitesen existerar inte utan tesen. Det vi vill uttrycka är däremot en medvetenhet om samhällets rådande norm, och individualiteten den har makten att kväva, växtligheten den begränsar. Genom att agera antites startar vi kampen mot en syntes.

Enkelt uttryckt handlar vårt tema om olika individers sätt att hantera samhället på. Det kan vara genom att utsmycka betongen, ifrågasätta reglerna, ta död på normen och återfödas i enighet med vår egen gud. Och med detta kanske till och med inspirera…

 

- Stina

Okey, gött. nu börjar dagarna snart räknas ner på allvar. har suttit och pysslat nu i minst tre timmar. har ju flytit på ganska bra, ända tills jag bytte musik från nina simone till tom jones jävla liveskiva. jag vet inte vad jag hade väntat mig, men det blev en total flopp. inspirationen rann helt av och allt gick åt helvete. det var avtändande helt enkelt.
Men som sagt, annars går det. hittar inspirerande inslag lite här och var, saker som kapitalism, skräp och blod.
oturligt nog slående sällan med kameran i näven, men sånt fixar sig i redigeringen.

imorgon ska vi fixa iårdning vår plansch som ska få pryda växjös gator och torg samt upplysa folket om vad som komma skall. stinas design. kommer att läggas upp inom kort!

 - sanne

Fick den slående idén att fråga vilka som kommer på vernissagen den 9 april! Så om du vill komma så skriv gärna en valfri kommentar i ditt namn.

Okey. Det blir defenitivt mycket natur, natur och betong, från min sida. (Helt plöttsligt har betong fått mycket större innerbörd än just bara, betong. ) ska även få in olika typer av spännande kontraster, i både komposition, färger och ljus. Men det tänker jag inte gå in på mer nu. dock börjar jag svettas lite över hur tiden ibland bara går utan att man hinner utnyttja den. Har i alla fall precis varit ute och testat på mörkret lite. det var spännande, men kallt. ibland flyter det på så länge man inte blir biten av ormar.

 - Sanne

Just nu kan man ju säga att framförhållningen inte är den bästa och att vänta på inspiration är en myt. Förhoppningsvis pushar stressen mig till att ta taget. Med spaden. SPADTAGET. Det kan ju inte bli annat än fett.

-Sofia